Avsnitt 63 – Martin Eriksson

Dela!Share on Facebook50Tweet about this on TwitterShare on Reddit2Share on Google+0Share on StumbleUpon0Share on Tumblr0Digg thisPin on Pinterest0Email this to someone

Introduktion

Den här veckan hälsar Martin Eriksson från Bubb.la på hos Kristian och Hanna! Det blir långa och djupa diskussioner om Martins projekt, vad frihet är, när man är fri och hur Martin blev anarkist! Vi passar också på att tacka alla som donerat till Frihetsfaxen!


Veckans deltagare

Kristian
Hanna
Martin Eriksson


Veckans ämnen

  • Vem är Martin?
  • frihetlig, anka eller Libertarian?
  • Projekt?
    • Bubbla
    • Happy Bubbles
    • radio Bubbla
    • frihetligt.se
    • kryssafrihet.se
    • frihetsfika.se
    • etc
  • Framtiden?
    • Bubbla Premium

Med mera!


Veckans Pitch

Bubb.la
Radio Bubbla
Happy Bubbles.se
Frihetligt.se
Kryssafrihet.se
Frihetsfika.se


Frihetsfaxen finns nästan överallt!

Frihetsfaxen.se – http://www.frihetsfaxen.se

Youtube! – https://www.youtube.com/frihetsfaxen
Twitter! – https://twitter.com/frihetsfaxen
Facebook! – https://www.facebook.com/frihetsfaxen.se
Patreon! – http://www.patreon.com/frihetsfaxen
Du kan också stödja oss med Swish, Bitcoin eller Dash.

Maila oss gärna på: red@frihetsfaxen.se

Vi finns också på iTunes!
https://itunes.apple.com/us/podcast/frihetsfaxen/id893640693?l=sv

Statistik:
https://docs.google.com/spreadsheets/d/1iEnH1C6Qnjc96vdlA9oV-f0lJ8IyPm8swTY3xkDKoJo/edit?usp=sharing

Lyssna gärna igen nästa vecka!

Comments (13)

  1. Klas

    Jag har alltid förstått Anarkism som att se äganderätten som roten till människors ofrihet och något som det är centralt att avskaffa.
    Medan libertarianer anser äganderätten är central för människors frihet och något som det är centralt att upprätthålla.

    • Jag ser det som att det måste finnas äganderätt, annars får man konflikter. Utifrån det perspektivet så skulle ett demokratiskt ägande av en resurs också vara en äganderätt, en kollektiv äganderätt.

      Efter det så ser jag frågan som, vilken äganderätt är mest legitim? Jag anser att den rothbardianska grundtanken om land är mest rimlig – att gräs, stenar och träd från början inte ägs av någon. Det är saker som finns i naturen och som ingen av oss har någon naturlig rätt till.

      Om det finns ett träd i en skog, och ingen av oss äger trädet, hur kan man börja äga trädet? Jo, genom att börja använda det, lite lockeanskt. Ifall jag börja sköta om trädet, ansar det så att det växer och blir större, då ser jag det som rimligt att jag också skall kunna få äga trädet. Jag ser det som att jag har ännu starkare äganderätt till ifall jag tar ett frö och sår det. Mitt agerande får världen att bli på ett visst sätt, och handlingen skadar inte någon, så varför skulle jag inte få äga det?

      Här skulle man kunna tänka sig att det uppstår ett problem, nämligen att det blir ont om land. Om vi lever på en öde ö och någon använder allt för odling och sedan säljer maten till monopolpriser till någon annan, då är det ett problem. Men, jag åker förbi de frågorna då jag inte ser dem som praktiskt intressanta. Det finns gott om land idag så de här bekymren är inte så viktiga. Därigenom kan jag gå med på idén att man har enbart rätt att börja äga landområden ifall man lämnar lika mycket gott kvar till andra. Och genom kapitalism så blir varje individs egendom till nytta för alla andra – så att vi får ett superrikt samhälle – så om någon idag funderar på att homesteada en bit mark så är det billigare att göra det idag än i något annat scenario. Alltså, jag ser det som att det är i framtida individers intressen att nästan all mark blir använd privat, så att de sista landbitarna som är oägda bara blir allt enklare att använda (men ändå rätt ointressanta att använda då de flesta slutar vara jordbrukare).

      Så, landägande kommer ifrån att det är rimligt och låter människor få agera fritt, efter sin egen plan om vad denne vill göra. Kollektiv äganderätt ser jag som att man låter andra bestämma, för i en demokrati så är det medelväljaren som får sin vilja igenom, andra måste bara acceptera det.

      • Klas

        Alltså, ursprungsägande är ju en retorisk figur eller ett abstrakt argument eller vad man ska säga. Det har ingenting med verkligheten att göra. Jag tror markägande snarare har sitt ursprung i att någon tidigare i historien och ägandekedjan satte en yxa i huvudet på den föregående ägaren. Än att det skulle finnas något ursprungsägande kvar. Jag har hört argumentet men tycker inte att det är hjälpsamt. Även om jag tycker att diskussioner om äganderätt är extremt intressanta och viktiga.

        Ditt resonemang om kollektiv äganderätt är också förvirrande för mig, är det något anarkister förespråkar? Libertarianer förespråkar mig veterligen inte kollektivt ägande per se. Även om de säkert lämnar utrymme för att olika ägare kan ingå avtal med varandra. Eller ville du förklara någonting annat med kollektivt ägande. Jag hänger inte med. Vad är demokratiskt ägande av en resurs? Är det här dina egna rekommendationer? Eller en förklaring av någon av de två ideologierna som jag nämnde? Jag nämnde dem ju främst i syfte att räta ut frågetecken och eventuella missuppfattningar jag har om anarkismen. Eftersom Martin kallade sig anarkist först, något som jag alltid tänkt på som vänsterideologi, alltså motståndare till äganderätten.

    • Martin Eriksson

      Hej Klas och tack för en bra fråga!

      Låt mig förklara helt kort hur jag resonerar, eftersom synen på äganderätt är en mycket viktig sak som jag inte fick tillfälle att utveckla i avsnittet. Faktum är att jag tänkte på detta efteråt, att resonemanget inte blev komplett utan att säga något om detta, så jag är glad för tillfället att kommentera ytterligare.

      Jag blev alltså anarkist innan jag blev libertarian och skillnaden däremellan handlar mycket riktigt framför allt om den privata äganderätten. Den insikt jag tyckte mig göra (kan vara rätt eller fel) var att just privat äganderätt är det enda sättet att garantera det som jag som anarkist vill se mer av, nämligen decentralisering och självstyre.

      Äganderätten betraktas ofta som något som är till för de som äger mycket, men den är minst lika viktig, om inte viktigare, för de som äger lite. Det enda sätt jag kan se att rent praktiskt förverkliga de anarkiska idealen är att bygga upp strukturer enligt helt andra premisser och det kräver att man får göra det efter eget huvud.

      Om inte enskilda individer och grupper kan äga mark och resurser, hur ska de kunna vara självständiga och bestämma efter eget huvud hur de ska leva? Om det finns någon större grupp i samhället som kan inskränka deras ägande, vad är då allt tal om decentralisering värt?

      Ett misstag som socialister har gjort är att tro att en kollektivistisk ordning kan ge uttrymme för småskaliga alternativa initiativ. Det var också så jag själv tänkte innan jag blev libertarian, att man på något sätt gemensamt i samhället skulle bestämma att den eller den gruppen skulle ha möjlighet att testa ett eller annat sätt att leva.

      Men så gott som all mänsklig erfarenhet tyder på att större kollektiv inte ger individer och små grupper sådan frihet. Om man måste vänta på tillstånd från något slags kommité eller folkförsamling för att leva på det sätt man vill har man i praktiken ingen frihet. Större grupper kommer alltid (p.g.a. hur mänsklig psykologi fungerar) vara misstänksamma mot småskaliga initiativ. Det enda sättet att kringå detta är att frånta den större gruppen rätten att begränsa små grupper.

      Det enda som kan möjliggöra alternativa utvecklingar är därför ett ramverk av privat ägande som gör att små grupper är helt fria att leva som de vill. Därför blir det också – ironiskt nog – det bästa sättet att skapa icke-kapitalistiska samhällen att forma enklaver inom ett i övrigt kapitalistiskt (eller kanske snarare ”propertarianskt”) ramverk.

      Alternativet till en närmast absolut äganderätt är att någon annan än du själv kan gripa in i din verksamhet. Om en störres grupp inte gillar vad en mindre grupp håller på med kan de förbjuda det osv. Detta gör att till exempel en socialistisk kommun inte är fri att leva och arbeta som den vill, utan den är beroende av tillstånd från det omgivande samhället. För att tro på ett sådant system måste man ha mycket höga (och i mina ögon totalt orealistiska) tankar om människors välvilja och omsorg om andras frihet.

      Faktum är att detta var mitt intresse, att jag kände att jag skulle vilja leva i något som liknar en socialistisk kommun. Och jag tänkte mig att något slags socialistisk revolution som omfattade hela samhället var nödvändig för att uppnå detta. Sedan insåg jag att allt som krävdes var att jag och ett antal likasinnade själva köpte mark, byggde hus, startade ekonomiska verksamheter osv – vad resten av samhället håller på med spelar egentligen ingen roll. I mångt och mycket har jag för övrigt ungefär samma ideal idag, med skillnaden att jag nu är på god väg att förverkliga det genom att jag själv tillsammans med folk som tänker som jag har byggt upp vissa grunder för en sådan tillvaro.

      Några hastigt nedklottrade tankar, hoppas att de ändå är någorlunda förklarande för hur jag tänker. Tack igen för frågan!

      Martin

      • Klas

        Tack, jag förstår.
        Jo, jag tror att det politiskt relevantaste någon kan göra i sverige är att tala till försvar för äganderätten. Oavsett vad det gäller.

        Det kommer alltid finnas gott om folk som vill upphäva äganderätten. De använder de mest skiftande argument och vinklingar för att göra det.

  2. […] Frihetsfaxen gästas av bubb.las grundare Martin Eriksson, talar frihet och hur man blir anarkist […]

  3. Klas

    Martin Eriksson har ett väldigt intressant och konkret perspektiv. Men vad gör han när han får barn? Han är faktiskt tvungen att skicka barnen till statliga indoktrineringsanstalter under nio års tid. Hur mycket av deras mentala frihet kommer överleva det? Hur kommer Martin Eriksson känna när hans familj utsätts för det här dagliga, konkreta tvånget?
    Hursomhelst, spännande avsnitt och bubbla låter suveränt.

    • Martin Eriksson

      Hej igen Klas! Jag missade den här frågan tidigare men låt mig ge ett kort svar, för det hela är mycket enkelt. För mig är det totalt uteslutet att skaffa barn medan jag bor i ett land som har skolplikt. Om jag någon gång skaffar barn ska de hemskolas eller liknande och det innebär förstås att jag först måste bosätta mig någon annanstans. Tack och lov är det bara Sverige och Tyskland i hela västvärlden som förbjuder hemskolning (kanske att Nordkorea och Kuba är på listan globalt också, har inte stenkoll) så det är inte svårt att hitta ett land där man kan uppfostra barn på det sätt man själv vill. Tack för ännu en bra fråga!

  4. Joe

    Martin känns så otroligt sympatisk och radio Bubbla blir bättre och bättre.
    Blev också riktigt inspirerad av Martin med alla hans projekt:)
    Förresten känns inte Martin som en yngre version av Klaus? Kanske är rösten.

    Frihetsfaxen: Ett tips när ni kör gäster, låt dom prata till punkt (Kristian-).

    Annars gillar er podd riktigt mycket!

    • Martin Eriksson

      Tack Joe för dina vänliga kommentarer – det är förstås särskilt roligt att höra att du gillar radio bubb.la och jag hoppas att vi inom bubb.la-projektet kan inspirera andra med det ambitiösa tempo vi håller i att dra igång nya projekt! Det där med en yngre version av Klaus får jag ta som en fin komplimang och jag har faktiskt fått höra tidigare att våra röster liknar varandra. =)

  5. […] Lyssna på senaste Frihetsfaxen! […]

  6. Fredd

    Ni klumpar ihop det som kallas Freedom och Liberty i Engelskan. Freedom är intern frihet och liberty är den fysiska friheten och andras fysiska frihet.

Kommentera